Första dagen idag på jobbet. Var skönt att få vara hemma i alla fall två dagar och landa lite först. Var skönt att börja jobba igen samtidigt som det var lite kämpigt också. Man blir så spänd för att man inte vill börja gråta på jobbet eller så. Kollegorna på min våning kom in och frågade hur det var och om hur det hänt. Höll mig ändå nere på mitt rum och var inte upp och fikade med alla idag. O det var rätt skönt! Man märker ändå hur olika det är hur folk reagerar och beter sig just i såna situationer. För en del verkar det helt naturligt och säger nåt på en gång och visar sin omtanke, andra kramar om en och vissa vet inte alls vad de ska säga. En som inte riktigt visste vad hon skulle säga sa det i alla fall och det är ju bra, än att gå och låtsas som ingenting. Men hon var jättegullig o fann sig snabbt och gick fram och kramade om mig hårt när tårarna rätt som det var började rinna på mig när jag berättade om vad som hänt och pratade om farmor. Sånt värmer! Jag trodde jag skulle kunna hantera det för jag klarat det rätt bra under dagen (då jag haft massvis att göra), men ibland kommer det över en ändå när man minst anar. Men så är jag en känslig person. Även när andra börjar att gråta kan jag ha svårt att hålla tårarna tillbaka. Och ändå mer ju äldre jag har blivit tror jag, oavsett om det är verkliga livet eller film, eller nåt sorligt tv-program.

Vill tacka alla för era fina o snälla kommentarer på mitt föregående inlägg! Det betyder mycket! :) Det är alltid lika roligt att få kommentarer från er, men det betyder extra mycket vid såna här tillfällen! Kram på er!

Emellanåt känns det som det inte riktigt gått in att hon är borta! Det kan kännas som hon fortfarande finns där i sin lägenhet som jag ser ifrån mitt köksfönster. Pappa och min farbror har inte tagit bort adventsljusstaken utan det lyser ifrån vardagsrumsfönstret hela tiden så det känns som hon är hemma. O det kanske hon är på sitt vis... vem vet. Kommer nog komma på mig flera gånger med att jag är på väg över till henne av ren vana. Begravningen hinner bli före jul i alla fall, den 18 dec. Så det känns skönt! Inget kul att ha det hängandes över sig vid jul och födelsedagen. Kommer att bli en annorlunda jul! O tråkigt också att hon inte hann träffa sitt barnbarnsbarn som snart tittar ut! Det värsta jag kännt också är att hon ringde till mig förra helgen och jag inte svarade för att jag hade migrän och låg och sov. Sen blev det aldrig att jag ringde upp för jag skulle bort på kvällen. Det grämer mig! Jag brukar alltid svara annars. Men egentligen hade det ju inte gjort någon skillnad. Men såna tankar dyker upp och man får försöka att tänka bort det o acceptera att nu är det som det är.

Igår kväll hade jag besök av Y, då brorsan var och spelade tennis igen i Södra Sverige. Bjöd henne på lasagne som jag gjorde för första gången. Så Y fick vara med som stöd, då hon gjort det förut. Och den blev riktigt bra! Gjorde med fullkornsplattor och ena burken krossade tomater var med chili i till köttfärssåsen. Det blev lite mer sting i den! När jag lagt upp på tallriken blev den lite tunn, men det var för den flöt ut lite då den var så varm. Men när den fått stelna till sig lite blev det jättebra. Gjorde den från scratch med ostsås och allt. Inget fusk här inte ;) Grekisk sallad hade vi till. Så här blev den:

  

Bytte också två utav paren panelgardiner i vardagsrummet och satte upp svarta. Blev en stor skillnad och blev lite mysigt tillsammans med mitt stjärndraperi. Här kommer lite bilder från det Norpanska hemmet vad det gäller adventsbelysning (Glömde ta bort kisses filtar i fönstret, där hon brukar sitta och kika ut, men ni får väl ha överseende :))

Klicka på bilderna för större format!

   
Nu har jag druckit lite glögg och det är dags att gå och lägga sig om jag ska orka upp imorgon kl. 5.
God natt alla!

Vad fint du har hemma. Ett litet tips när inte orkidéerna blommar. Köp en blomstängel i plast och sätt i, det finns mycket verklighetstrogna orkidéer i siden. Jag har sådana i alla mina när de inte blommar.



Snyggt blir det!



Må så gott.

Vad fint å härligt

Å vad gött det ser ut. Kommer gärna på middag nån dag!

Tack för jättebra tips! Ska verkligen ta mig en funderare angående vad jag vill plugga, synd att allt ska vara så betygsrelaterat bara...



Den där maten ser supergod ut förresten=)

Men herregud, vart har jag varit??? Jag har inte ens hunnit sett inlägget förän nu.. :/ Det finns inga ord som kan trösta det man känner något sånt har hänt. Men vad skönt att din farmor ändå fick vara så pigg till slutet :)



Du får ta riktigt bra hand om dej själv med. Umgås med folk omkring dej som gör dej glad.



Lasagnen såg jättegod ut, jag älskar lasagne! Ego som jag är älskar jag min egen, hehe..



Men som sagt, ta hand om dej nu!!

Stor kram till dej!

Söderlund: Idag fick vi snö!



Mallis: Tack! :) och tack för tipset! Det ska jag absolut titta efter. En av orkidéerna är det äntligen knoppar i och ska snart slå ut, men den andra lär det nog dröja ett tag med. De ser ju bra trista ut när de inte blommar... Kram



Daniel: Svar i din blogg



Ida 1: Svar i din blogg.



Ida 2: Tack vännen! :) Jo, jag försöker omge mig med människor jag mår bra av att vara med. Ska på julmarknad på lördag med några för att få lite julmys trots allt :) Visst är det skönt att farmor inte blev liggandes utan kunnat vara hemma och att det istället blev hastigt. Bättre att det sker så här även om det blir jobbigt för de anhöriga då man inte är beredd alls.

Ja, visst är lasagne gott! Det blir definitivt fler gånger. Det är ju inte så jäkla svårt ändå bara man inte bränner ostsåsen... Stor kram tillbaka

Julmarknad låter kalas :) Det blir nog ingen sån för mej i år.. :/ Menmen, man kan inte hinna allt! Det är ju som du säger alltid jobbigare för anhöriga när det sker så snabbt, men i slutändan är det nog bäst för alla ändå.



Supergott ja :) Nä, när ostsåsen bränner vid blir man lite lätt ledsen.. Bechamel heter det va? Nåt sånt? :P Älskar muskotnöten :)



Ha det bra!

KRAM!

Ida: Blir inte någon höjdare med julmarknad utan snö, men får väl stå ut ändå ;) Ja, visst är det så, även om det känns ledsamt. Kommer att sakna henne!



Ja, det heter nog bechamel, men jag gjorde en annan variant utan muskotnöt. Ostsåsen lyckades klara sig utan att bränna vid sig :) annars hade jag nog blivit lite lätt ledsen ja! Ha de bra! KRAM!