Somnade på tåget hem när jag satt och tänkte på gamla sommarminnen från byn där vi har stuga. Vaknade med ett leende på läpparna för oj så mycket kul jag haft genom åren där!  Min morfar byggde vår stuga när mamma var liten, så jag föddes in i stugan kan man säga. Är nästan till häften uppväxt där. Tillbringade alla somrar där, lov och ibland helger.


Bild från stugan, mitt favoritställe! Solnedgång en sommarkväll.

När jag var 5-6 år träffade jag min kompis C som kom att bli min bästa kompis. Vi gjorde allt tillsammans under åren. Hennes föräldrar hade hästar och bla. en shetlandsponny som jag red barbacka på när jag var yngre. En häst som mer än gärna tvärnitade för att käka gräs rätt som det var, så gällde att vara med :) Vi hade livlig fantasi och hittade på både det ena och det andra som man kan skratta åt idag.

Vi fick för oss att min familjs f.d goa granne Everts eka höll på att sjunka så vi skyndade oss att ösa ur allt vatten och gick sen och berättade för honom om vad som hänt, att vi räddat hans båt. Han blev förstås mycket glad och vi fick nåt för det också, men vad minns jag inte. En annan gång var det hyttan i byn som höll på att rasa samman. 

När vi börjat i skolan så blev vi helt plötsligt religiösa en sommar och skrev brev till gud och satt och bad till honom. Tror bestämt det var vid Carola Häggkvist-tiden när hon var som mest populär. Vi var väl runt 7-8 år nåt sånt. Ett tag snöade vi också in oss på sockiplast. Vi knallade runt i byn med våra sockiplast på, vad vi än skulle göra. Men fick lite ont i fötterna av dem att gå på asfalt, så vi lade av med det efter ett tag. Dessutom blir ju fötterna rätt svettiga i såna på sommaren.... Vad fick vi våra idéer ifrån?

En annan gång var jag med upp med hennes familj och några fler till en skogssjö och grillade. Vad hände? Jo, innan vi ens hann käka nåt så hade fröken Norpan hunnit plurra rejält i sjön efter att ha hoppat omkring på stenarna där. Blev till att sitta i en kortärmad gammal morgonrock resten av kvällen bland myggen.

När C´s brorsa fyllde 15 år fick han en alldeles sprillans ny moppe i födelsedagspresent. Den testade förstås både jag och C som inte hunnit fylla ännu. För C gick det finfint när hon brassade på in till stallbacken, vände och tillbaka igen. Sen var det min tur. Jag körde iväg, växlade upp (var förstås fotväxel) kom in till stallbacken och skulle vända. Skulle växla ner men lyckades inte och svängde runt ändå försiktigt, försiktigt tills jag mitt i svängen råkade komma åt gasen och wroooooom!!! brassade rakt ut mellan en stor vedhög och traggtrådsstängslet till en hage och körde fast. C´s kusin mfl. stod uppe på taket till sitt hus som ligger alldeles intill hagen och grejade. Ni måntro att de fick sig ett gott skratt. Första parkett kan man säga. C, J och hans kompis J hade förstås också väldigt roligt. C fick cykla in efter mig för att hjälpa mig få loss moppen. Som tur var, hände inget med den nya moppen! Ja, och inte mig heller... ;)

Året efter hade vi egna moppar som vi körde omkring med. Min var en äldre variant och uppförde sig inte alltid exemplariskt. En gång dog den bara och vi blev ståendes efter vägen. Några lite äldre killar stannade för att hjälpa oss och ställde frågan: "Vad har den för tendens" på Stockholmsdialekt (trots att vi inte var i närheten av Sthlm). Que!!???? Vi stod som frågetecken och började sen förstås gapskratta!

I byn känner alla alla och särskilt C som bor i byn året om. Så det hörde inte till ovanligheten att vi stannade till och pratade med folk kors och tvärs. En gång var vi på väg med mopparna upp mot en skogsväg, C före och jag strax bakom. Vi möter en bil som stannar till och C tvärnitar. Jag hinner förstås inte stanna utan brassar rakt ner i diket.

En händelse jag tror vi båda minns väldigt väl också är när jag var med hennes familj till några bekanta. Vi blev bjudna på fika och närmare bestämt tårta. Vad händer jo, precis när jag ska äta min bit så kommer deras hund som är lite väl närgången. Den börjar jucka mot mitt ben och jag försöker få loss den. Det hela slutar med att tårtan hamnar på terassgolvet. Jag var dessutom väldigt blyg och försynt på den tiden så det var väl inte någon höjdarsituation att hamna i :)

Det finns så många minnen! Skulle kunna hålla på i evigheter om alla tokigheter och roligt vi varit med om. C är en vän som ligger mig varmt om hjärtat även idag. Vi härjade ju loss en del i somras också och en bit in på hösten :) Love ya C my partner in crime! ;) Hoppas vi ses snart!!