Hemma igen efter att ha bott hos min bror, svägerska och brorson sen i fredags. Nu ska jag försöka genomlida natten! Saknaden gör ont ända in i själen! Bara att stiga in genom dörren och ingen kisse som kommer och möter en för att bli upplyft och pussad på. Mina händer började skaka bara jag steg in i hallen och tårarna har runnit konstant! O jag får panikkänslor över att aldrig mer få träffa min lilla älskling, aldrig mer sitta i soffan och hon kommer och klättrar upp i famnen för att mysa, aldrig mer höra hennes snarkningar när hon låg och sov så djupt, aldrig mer ha hennes huvud liggandes på min arm och ligga tätt tätt intill mig under täcket, aldrig mer höra henne tassa omkring hemma i lägenheten, aldrig mer höra henne rassla inne i kattlådan och komma utspringandes i full fart, aldrig mer se hennes blick titta en djupt i ögonen, aldrig mer se henne slå kullerbytta av lycka när jag gosade med henne, aldrig mer se henne sittandes under en lampa och sola sig. Det är så fruktansvärt! Hur kan jag någonsin vänja mig vid det?





Jag kan inte för mitt liv förstå att hur klarade av att ta beslutet eller genomlida de sista timmarna med henne. Men det var det jag var tvungen att göra och på något sätt klarar man det, även om jag inte förstår hur. Och nu måste jag genomlida saknaden av henne som gör så enormt ont! Hon har funnits med mig i nästan 16 år. Hade henne med mig på prov när jag pluggade uppe i Gävle för att se om jag tålde henne. Jag är nämnligen allergisk mot katter. Meningen var att jag skulle ha en kattunge. Men när jag väl haft henne hos mig var det kört! Älskade henne från första stund! Då var hon 1 år. Sedan dess har vi hängt ihop som ler och långhalm. Hon har varit med mig alltid, genom enormt svåra stunder och lyckliga stunder. När hon var hos mormor om jag var bortrest och jag kom och hämtade henne så kom hon springades och skulle bli upplyft på en gång. Hon var enormt bunden till mig. Älskade/älskar min lilla kisse av hela mitt hjärta! O hon kommer alltid ha en plats i mitt hjärta! Finns ingen som henne! Är så glad för de åren jag fick med henne för hon förgyllde verkligen mitt liv! Livet är otroligt grymt ibland och det är mycket man ska gå igenom! Nu ska jag försöka genomlida första natten utan henne sovandes på min arm. Matte saknar dig Rosie! Hoppas du har det bra nu! Matte kommer alltid att älska dig ♥ ♥ ♥

Hemresan igår från Borås var en riktig resa från hell :) Började redan när vi steg på tåget i Borås och blev stående lääääänge innan vi fick åka iväg. Växelfel i en liten håla som heter Ljung, där ett tåg blockerade. Sen bara fortsatte det. Tåget vi skulle byta till i Herrljunga väntade inte in oss eftersom de inte visste när vi skulle komma dit. När vi väl kom till Skövde efter ytterligare ett byte, så var vi till Mc Donald´s och åt på mitt förslag. Det går alltid hyfsat snabbt och man vet vad man får.

Vad läskigt det är förresten när tåg som inte ska stanna bara blåser förbi inne på stationerna. Det enda som varnar är skyltarna där det står om ankommande tåg, "Se upp för passerande tåg". Sen bara svischar det förbi i i flera hundra km/h, och det känns som man ska sugas med! Borde varnas mer!!! Ibland händer det ju att folk står rätt långt ut på perrongen. Törs inte ens tänka på vad som skulle kunna hända.

Från Skövde var vi också försenade, men hade tur att tåget vid nästa byte skulle vänta in oss! Lyckan var fullständig! Hemma i grannstan 22.05. Tur jag åkte med ett så glatt gäng i alla fall. Till slut skrattade man nästan åt allt för vi var så trötta :) Typ cykelpump...

Sen skulle jag till hemstan med bil också. Bilen var gömd under 3 decimeter snö. Höll knappt på att ta mig ut från parkeringen. Riktig snöstorm var det och inte speciellt kul att köra hem i. Helljus var nästan sämre än vanligt ljus för man blir alldeles hypnotiserad av flingorna som forsar ner och det blir mer som en vit vägg. Hemma 23.15 alldels slut och nackspärr. Lade mig på spikmattan och tänkte att det ska nog göra susen så blodcirkulationen kommer igång. Jag somnade och vaknade flera timmar senare om möjligt ännu mer ont för jag var så stel av att ha legat stilla hela tiden. På en spikmatta flyttar man sig inte i första taget!

Sovit som en kratta och det blev till att vara hemma idag. Gör ont nerifrån ryggen och upp till nacken. Kan bara titta rakt fram och inte röra huvudet alls utan att det gör svinont. Så en massagetid imorgon, vore inte helt fel. Få se om jag lyckas!

Idag var det inte roligt att köra hem från grannstan där jag jobbar! Var snorhalt och hade en bil som låg som ett frimärke i häcken på mig större delen av sträckan tills vi kom ut på motorvägen, då jag drog ifrån. På den andra vägen kände man hur det släppte om man körde i mer än 80 km/h. Läskigt! Och imorgon ska det tydligen bli snöstorm och då ska jag åka redan strax innan 5 för att hinna med tåget från grannstan som går 6.09 mot Borås. Klockan 4 är det uppstigning. Tänk er fyyyyyyyrrrra!!!!! Gäller att försöka komma i säng hyfsat. Har ju så svårt att komma i säng tidigt!

Hade bokat biljetter till "The Last Bounce", tror ni jag kom ihåg att hämta ut biljetterna eller? Nä! Så nu får jag boka om biljetter igen och då blir det väl sämre platser förstås. Typiskt! Ska man behöva lägga in påminnelser på mobilen för allt..? För er som inte vet vilka Bounce är...om någon nu har missat det... så kan ni kolla här:



Nähä, nu är det nog dags att diska lite innan det är dags att tvätta håret och gå och sussa! Annars finns det nog en stor risk att fröken Norpan försover sig imorgon.... Natti natti

Igår stannade jag till på Volvo på vägen hem från jobbet. Tyckte det smällde till vid ena sidan när jag körde i gupp på slutet innan jag kom fram till jobbet och när man åker 5 mil mellan städerna vill man gärna veta att bilen är ok. En karl i 60-årsåldern hängde med ut på en sväng för att lyssna. Så fick sätta mig på passagerarsidan. Och jäääääklar vad han körde :) Rena rallyn runt på Volvoområdet, vi for som en fjällämmel. Det lät ingenting! Han förklarade att det kan komma in sten vid fjädersätet ibland och då kan det panga till vid gupp. Så kunde lugnt köra hem till hemstan igen för om det var en sten var den borta :) Undrar om han inte passade på lite extra att köra när han hade chansen... ;)

Igår kväll gjorde jag hemmagjord pizza tills brorsan, Ylva och Hugo skulle komma. Gjorde från scratch, ingen färdig botten här inte. Men det tog tid, för det tog tid ute på Ica Maxi då det blivit fel på kortsystemet och sen råkade jag göra fel med degen först och fick göra om. Det blev med skinka, färska champinioner, paprika, oliver, ost och tomatsås förstås. Fick en present av dem, 500 kr på Mediamarkt som bidrag för att kunna köpa nytt objektiv till kameran! Bara för att jag suttit så mycket barnvakt och ger Hugo presenter. Men det gör jag ju för att jag vill och tycker om honom! Det är ju fasters lilla älskling :) Så helt onödigt, men väldigt gulligt av dem!


Nu blir det en tur ut till Mälaren för att ta en promenad i spåret i snön! Nu behövs det lite lördagsträning känner jag :) Tror kameran får följa med också kanske... Visst är det härligt med helg? Trevlig lördag på er!