Hade samtal med min chef och försökte först komma ifrån att det betydde nåt att det stod i kontraktet att jag hade rätt till den andra nya delen i min tjänst, sen fick jag veta att hon tänkte inte göra det rätta, dvs gå efter kontraktet utan bryter det. Skulle jag välja att processa och gå vidare förstod jag underförstått att jag inte kommer att få det roligt. Så jag sitter i en rävsax. Jag kan välja att blanda in facket, men gräver då min egen grav, eller att godta och finna mig i det och må pyton och bli blåst på min utvecklingsmöjlighet. Vad skulle ni välja?

Jag sa vad jag tyckte och är inte glad på min kollega som ställt till det så här för mig genom att hon helt plötsligt ville ha den andra tjänsten som redan var bestämt att jag skulle få och som hon inte ville ha. Har inte sagt ett ord till min kollega idag. Min andra kollega ville att vi skulle prata om det på tordag för att reda ut allting mellan henne och mig, även om hon stod på min sida. Men jag vet inte om jag har något att säga henne i nuläget. För så gör man inte. Hon hade märkt att jag var besviken på henne och ja självklart! Handlar man på ett sånt fult sätt så får man ta konsekvensen av det. Jag kommer aldrig ursäkta henne för det hon gjorde så är det bara. Mitt förstroende för vissa personer har dalat kan jag säga. Jag är ändå glad för mina två kollegor som stöttade, pratade med mig och frågade hur jag mådde idag när jag var ledsen och besviken. Det är mycket värt! Det kommer ta ett tag innan jag får tillbaka arbetsglädjen efter att ha fått mattan bortdragen under fötterna.  Få se vad mitt nästa steg blir. Men man kan se att inte ens skrivna papper betyder nåt längre. Känns lumpet att ha rätten på min sida och facket, för det är ett solklart fall, men samtidigt ha bakbundna händer.

Imorgon ska jag jobba hemma för att få landa lite.