Jag var som sagt på föreläsning igår om barn och ungdomar med funktionshinder. Hon som föreläste heter Christina Renlund och har skrivit boken "Doktorn kunde inte riktigt laga mig" och är deltaktig i en bok som heter "Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk" som Rädda barnen är inblandad i. Christina är leg. psykolog och psykoterapeut med specialinriktning barn och ungdomar med funktionshinder och jobbar på BUP i Sthlm. Hon berättade om barn hon mött i sitt yrke och som är med i sin bok om deras tankar, vad de upplevt och gått igenom. Hennes sätt att berätta var väldigt gripande, nästan som om hon ville att publiken skulle sitta och grina och det gjorde folk. Jag höll själv på att börja gråta flera gånger, men satt och bet ihop. Det var jättebra, men en otroligt tung föreläsning. Jag gillar inte riktigt att gå på föreläsning där jag känner mig illa till mods. Nu kan det i och för sig ha att göra med att det är annat som händer privat som gjorde det extra jobbigt, men den var verkligen tung. Jag menar folk satt ju verkligen med tårar i ögonen! Jag tycker hon gjorde det tyngre än vad det hade behövt vara. Den var bra o jag lärde mig en hel del, men jag tycker inte om hur den fick mig att känna mig. Jag var ledsen hela vägen hem!  Jag vill gå på föreläsningar där jag känner att det lyfter en på ett eller annat sätt. Det måste inte vara att den är rolig, men i alla fall att man känner sig glad. Jag köpte den ena boken "Jag har en sjukdom..." och har beställt den andra sen tidigare så får väl läsa dem längre fram. Är bra att ha dem i mitt yrke. I "Jag har en sjukdom" är det ungdomar själva bla. som berättar som sina liv med en muskelsjukdom och den är fylld med olika citat om deras tankar. Här är ett jag tycker är himla bra som någon av dem sagt:

"Som funktionshindrad förväntas man ha fårskinnstofflor och åkpåse, inte svarta skinnbrallor eller kort kjol. Antingen fastnar man i fårskinnstofflorna eller så skapar man själv vem man vill vara. Man måste satsa och ta för sig".

Idag ska jag ha information för nyanställda här där jag jobbar. Så ska informera dem om LSS-lagen (Lagen om stöd och service), vad den innebär och vad jag gör. Får se hur det går med min astma :) men de får väl stå ut. Annars har jag en relativt lugn dag på jobbet idag och har haft tid att sitta och skriva, vilket är jätteskönt. Har rätt många ärenden som ligger just nu och det är en hel del assistansärenden. Tunga ärenden som tar tid.
Men nu är det dags för lite lunch :)