Semester och livet som beteendevetare...

Semsterdag, men ändå har jag inte hunnit göra så mycket idag. Fick bli en hemmapysseldag. Jag sov rätt länge och det behövde jag verkligen! Sen låg jag och läste. Läser Marianne Fredrikssons "Ondskans leende". Den är bra men gillar inte sättet hon skriver på riktigt. Ibland känns det som hon beskriver halvvägs och sen hoppar vidare på nåt sätt och sen blir vissa saker lite väl klämkäckt och överdrivet. Men som sagt själva storyn är bra. Den handlar om en kvinna som träffar en man som både visar sig vara psykopat och pedofil. Han misshandlar henne och ger sig på ena dottern sexuellt efter de har skiljt sig. Hemskt!

Sen har jag tillbringat dagen med att tvätta och ska försöka hinna iväg till frissan för att köpa färg för att sedan färga håret igen, i två färger. Har riktigt mörkt underst i en varm färg, men det är nästan svart och sen har jag en varm rödbrun färg på överhåret. Måste också diska här hemma och sen vet jag inte om jag ska iväg till en kompis som ville jag skulle komma dit, men har inte hört nåt så kanske inte blir nåt. Imorgon ska jag baka på förmiddagen innan jag och brorsan ska åka till landet. Vi ska käka mat tillsammans med min kompis och hennes bror + familj. Har mycket minnen ihop så det ska bli kul. Det värsta är att badrummet fortfarande inte är klart i stugan så vi har ingen toalett. Så vet inte hur det ska gå om vi får försöka sätta upp en provisorisk... Inte kul att gå ut i kolmörker på natten om man behöver gå på toa. Vi hade verkligen trott att badrummet skulle hinna bli klart tills nu, men tydligen inte. *suck*

Är ledig även på måndag så får en extra ledig dag! Jätteskönt! Så på måndagen blir det nog lite shopping och inköp av vitaminkur när äntligen lönen kommer!!!! Slutet av månaden är inte kul. Särskilt inte när man haft bilen inne på lagning + på Ditecbehandling. Då går det åt en hel del pengar. Bilar är inte gratis!

Funderade över en grej här på kvällen. Ofta när jag nämner att jag är beteendevetare får jag ofta höra: "Jaha, så du ska analysera oss nu då?" och mitt yrke är ju så mycket mer än så. Och varför skulle jag sitta och analysera folk. Är ju som att en tandläkare skulle gå runt och fråga om han eller hon får kolla i folks munnar så fort de är iväg någonstans. Men sen ikväll tänkte jag efter....har folk så himla fel egentligen? Jag har lagt märke till beteenden hos folk tidigare, hur de reagerar i mötet med andra människor eller med mig, men jag undrar om jag faktiskt inte automatiskt gör det ännu mer nu. Som när jag tittar på tv, t.ex "Bonde söker fru" eller andra liknande program. Jag satt och klurade i förrgår under våran handledarintervju varför handledaren satt på det ena eller det andra sättet. tex. med armarna i kors (var hon osäker, eller kaxig eller....Kändes mest som en osäkerhet fast hon ville ge skenet av att vara säker) it goes on and on. Så ja, jag analyserar/observerar nog människor ännu mer idag än tidigare. Lägger märke till små detaljer. Men jag sitter absolut inte och observerar folk och analyserar dem i alla situationer och hela tiden. Tänker nog mest på det i mötet med nya människor eller i tv-program. Yrkesskada ;) Och jag ser inte det som något negativt egentligen heller, för det kan ju faktiskt vara till en hjälp. Lägger jag märke till t.ex i mitt yrke eller i privatlivet att den person jag möter är nervös eller vad det nu kan vara, så försöker jag ju göra personen mer bekväm i situationen så det blir ett så bra möte som möjligt och försöker underlätta istället för att få personen känna sig ändå mer obekväm. Men det är inte bara på andra jag tänker utan även till mig själv, hur jag själv beter mig. T.ex om jag är på en anställningsintervju.... Bra eller dåligt?....Både och kanske... men nog ganska ofrånkomligt också. Men som sagt, går ju inte och funderar över det HELA tiden, så har inte blivit som nån mani eller så ;) Men det är riktigt intressant att bara sitta och titta på hur människor beter sig :) Tänk bara på tåget eller bussen....

Dags att ta tag i sista tvätten och sen fixa lite ärenden! Ha en skön helg!

Kommentarer
Postat av: Sara

Haha, mina föräldrar sa att jag borde bli beteendevetare när jag var liten för jag kommenterade alltid vad andra folk gjorde ;p

Postat av: Norpan

Sara: Hahaha, ja, kanske är nåt att satsa på då :)Är ett väldigt roligt yrke i alla fall kan jag lova :)

2008-10-25 @ 00:36:02
URL: http://lillanorpan.blogg.se/
Postat av: Ida

Jag tror att vi alla blir "skadade" i vårat arbete, vad det nu än är vi jobbar med. Jag är ju absolut ingen beteendevetare men jag jobbar med ungdomar som har stora problem med sina beteenden och lär sej att använda vissa metoder för att få sina viljor igenom. Vi har ju handledning emellanåt och träffar då beteendevetare. Det är superintressant!!



Det roligaste av allt är att några kollegor har tagit efter något/några beteenden från vissa av våra ungdomar, haha. En kollega berättade häromdagen att hon står och dricker vatten på ett exakt likadant sätt som en av våra ungdomar. Ganska lustigt :P



Hoppas du mår bättre när du är tillbaka igen! :) Kram!

2008-10-25 @ 10:44:25
URL: http://hallonglasvinge.blogg.se/
Postat av: Sandra

Hihi, jag tror det är väldigt lätt att bli yrkes/studerande skadad. Allt man hör på föreläsningar osv kollar man ju av i "verkligheten". När vi hade om sjukdomar var hela jag en enda stor sjukdom, alla symtom hade jag ;)



Ha e mysig söndag! kram

2008-10-26 @ 11:49:27
URL: http://gudis.blogg.se/
Postat av: Norpan

Ida: Tack tack :)

Hahahaha, ja, lätt hänt att man tar efter beteenden från andra. Jag märker bara att min dialekt ändras när jag är på landet. Man påverkas mer än vad man tror :) Kram!



Sandra: Ja, det kan jag tro att man tror man fått varenda sjukdom när man läser om det. Man blir ju sjuk bara av att läsa biverkningar på medicinerna... "Har jag inte lite yrsel eller mår illa...." :) Kram!

2008-10-27 @ 13:48:07
URL: http://lillanorpan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback