Äntligen fredag! Idag var det segt att stiga upp och jag hade kunnat försova mig. Hade nämnligen ställt klockan på 5.00, men hade vaknat och stängt av och skulle bara vila mig lite till.... Dangerous! Som tur var tvärvaknade jag 5.23 och insåg att det var hög tid att stiga upp om jag skulle hinna till jobbet till 7.

Igår på eftermiddagen fick vi en liten överraskning på jobbet. Först kom chefen med en väktare och frågade om det var vi som larmat. "Nä!", sa vi och såg ut som fån. "Vi har ju inte ens några larm just nu. Vi har ju fått lämna ifrån oss dem för uppdatering". Till vår förvåning kommer vår assistent strax efter med 4 poliser och frågar om det är lugnt. Så 4 poliser och 1 väktare kommer för att ett utav våra personlarm har larmat. Jösses vilket pådrag! När det inte var någon av oss gick de vidare in till Ungdomsmottagningen som också har larm. När de kom tillbaka igen så stannade de och pratade med oss. Och när en av poliserna frågade om vi kollat alla som har larm nu kom en rätt komisk (eller ska man säga dum) kommentar från vår assistent: "Nej en satt i samtal, för det lyste rött på rummet, så där kunde jag inte gå in och störa!" Det var väl just där som det i så fall var MEST angeläget att gå in i så fall! Hmmmmm! Vad ska man säga!

Men de hade lyckats se att det var larm nummer 10 som larmat och när A, min kollega kollade på lådan som larmet legat i så var det hennes larm. Senare visade det sig att det legat i arkivrummet på vån 4 där larmkillen hade hållit på och grejat och lagt ifrån sig dem där. Och då hade A´s gått i gång på nåt sätt. Men nu vet vi ju i alla fall att vi blir ORDENTLIGT omhändertagna om vi någon gång skulle behöva larma på riktigt. Men det får man väl hoppas att vi slipper. Fast egentligen borde vi kanske larma lite oftare istället.... ;) Man kan ju alltid skylla på: "Gärningsmannen stack iväg åt det hållet ner i trappen!...."

Trevlig helg!